lördag 10 september 2011

Odören Holger

5/9

Nu har jag inte duschat under rinnande, varmt vatten på 19 dagar. Under den perioden har jag badat en gång i havet och därefter duschat av mig i den iskalla duschen på stranden, två gånger har jag ställt mig ute halvnaken och sköljt av mig i regnet och en gång har jag badat i en flod. Där emellan har det gått åt en del våtservetter. Ansiktet och händerna har blivit tvättade på de ställen vi fått tillgång till toalett med handfat. Jag säger det åter igen: Den största utmaningen är inte själva cyklingen (även om man får sig ett ordentligt träningspass varje dag), utan att hantera denna ohygieniska situationen.

Igår var jag inne och handlade mat på Intermarché (typ Coop). Eftersom det var en vecka sedan badet i floden, luktade jag inte rosor direkt... Jag svävade fram som en demon, i mina försök att lämna ifrån mig så lite av min odör som möjligt. Folk vände sig om och tittade efter mig. Okej, folk brukar vända sig om och titta på den ljusa, långa kvinnan (på 174 cm = två huvuden längre än det "normala"), i sunkiga träningskläder och skor som klickar när hon går (spd-klossar under sulorna). Men när man vet att man faktiskt luktar äckligt blir det olidligt att se deras blickar.

Det värsta är att man faktiskt vänjer sig. När vi var i Danmark och det gått sex dagar utan dusch trodde jag att jag skulle dö om jag inte fick tvätta av kroppen inom de närmsta timmarna. Nu hör 6 dagar inte till det ovanliga. För vad ska man göra? Om man cyklar ute i ödemarken i flera dagar och helt enkelt inte stöter på någon offentlig dusch, eller rinnande vatten överhuvud taget, så är det bara att bita ihop. Eller avbryta hela äventyret (vilket såklart inte är något alternativ). Jag luktar äckligt och det börjar bli en del av mig, något jag inte orkar vara bekymrad över längre. Nu förstår jag de hemlösa. Tidigare har jag gått där och förundrats över hur de kan leva med den ingrodda smutsen. Nu vet jag. Man tillåter hjärnan att ställa om tankarna. Man accepterar att man är en smutsig människa. Man mår dåligt av att vara denna människa och det hanterar man enklast genom att acceptera det och ignorera det. En sak är säker. Jag ska aldrig mer tänka några fula tankar om uteliggarna, när jag går igenom deras moln av odör. Stackars, stackars dessa människor.

Den som har i särklass bästa hygien av oss tre är Vilse. Han tvättar sin päls likt en katt varje dag där han ligger hopkurad i sin iglo, i vagnen och i tältet. Han luktar alltid gott i pälsen, som är vacker och glansig. Och ändå ligger han här bredvid mig och bryr sig inte ett dugg om att han dras med denna smutsiga "gatumänniska". ;) Det är äkta kärlek det. <3

Vi är på en camping nu (underbara 5 euro/natt), i staden Pesqueira. Det störiga är att klockan är 16.53. Då kostar det 1 euro att gå in i dusch och poolområdet (fatta pool!). Efter kl 17.30 kostar det bara 50 cent. Så jag känner mig tvungen att sitta här och stinka i 40 minuter till, innan jag har råd att gå iväg och duscha. Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.

2 kommentarer:

  1. ja, det är ju lite billigare än 22.3 euro :D

    SvaraRadera
  2. Tack för tipset, Mathis... ;)

    22.3 euro är asdyrt. Men det kan vara värt att betala lite extra för så bra bemötande! :)

    SvaraRadera