söndag 3 september 2017

Aningen obehaglig utmaning

Ungefär så får jag väl enkelt beskriva gårdagens äventyr, att ta mig den SISTA KILOMETERN till campingen, vilket tog TVÅ TIMMAR. Herregud.

Jag gick efter Google maps GPS på mobilen och hade "cykel" på inställningar. Det vill säga, den visar inte motorvägar och liknande, där man inte får cykla. Praktiskt, absolut. Men ibland kan det gå galet. Tydligen.

Jag leddes ut på en liten landsväg, som sen blev en grusväg mellan åkrarna. Jag förstod att detta var en bakväg till campingen, som man annars skulle nå från en större och antagligen längre bilväg. Men jag trodde ändå att det var en väg, stig, något-vad-som-helst, att kunna ta sig fram på. Men det var det inte.

Först var det ändå en grusstig. Om än igenväxt.

Sen blev det en bäck av något slag... Fortfarande visade pricken på Google maps att jag var helt rätt!

Det var riktigt tufft att dra igenom cykeln i buskagen. Grenar fastnade och armarna kryllade av småkryp från växterna. Tur man inte är rädd för just kryp. Eller reptiler. Som ödlor som for fram överallt framför fötterna på en.

Tur också att man inte är rädd för åska. Plötsligt började det nämligen mullra. Och blixtra. Sen kom regnet.

Min hittills största fysiska utmaningen den här resan, inkluderat alla oändliga berg, var helt klart när jag tillslut insåg att enda vägen ut från denna minidjungel var att släpa min cykel uppför en ca 10 m hög slänt, full med stenbumlingar. Det var ett rent helvete. Och här blev jag rädd för första gången. Risken var överhängande att både jag och cykeln skulle tappa fäste och rulla nedför. Men det gick!

Och upp kom jag till en stor åker med mjuk djup jord. Det gick att ta sig över den också, med stor möda.

När jag så äntligen hittade campingens stängsel, hittade jag dessvärre ingen grind. Jag hade kommit fram mitt på baksidan. Det blev några hundra meter extra runt hela området, ensam ute på en åker, under blixtrande himmel.

Men jag överlevde och tog mig tillslut in på campingen, lerig och dyngsur i det piskande regnet, men både nöjd och lättad!

(Bilderna samlade på slutet för att undvika krångel med bloggappen).

Det verkar som att det bara sparas max tre Relivefilmerna åt gången, så nu när jag gjort nya finns inte de gamla kvar. Ska se om jag kan fixa så att jag kan spara fler. Tyvärr verkar i alla fall filmerna från 29 aug (inläggets dag) till 31 aug för evigt borta. :(


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar