Fick plocka fram lite pannben ändå

Haha, med tanke på vilken klant jag är kanske det inte är särskilt förvånande att jag efter EN dag ute på långfärdscykling med nya elcykeln fullständigt glömmer bort att ladda batteriet.

Så vi lämnade campingen på morgonen med halvfullt batteri. Nu skulle vi som tur var bara 26 km idag. Jag snålade lite från och till, genom att sänka elassistansen. Men sen följde några långa, otäcka backar med lite för mycket trafik för att våga sig på en seg slalomcykling i vägrenen. Så jag körde turbo-läget och höll tummarna för att displayen hade en god marginal när den visade på hur många km vi skulle komma på den kvarvarande strömmen. 5 km marginal visade det sig och när motorn plötsligt dog hade vi precis 15 km kvar. Det var några långa, jäkliga backar kvar. Men då var vi ute i skogen (detta är precis vid Skånes djurpark om ni varit där och känner till terrängen) och det var ingen trafik att prata om. Jag kämpade på till ackompanjemang av fågelkvitter och ett peppande "heja mamma, heja mamma!". Fy tusan vad den cykeln är tungcyklad utan el... Men skönt ändå att det i alla fall går att ta sig fram, även om batteriet dör.

Sista grusbacken upp till David och Marianne fick jag hjälp att skjuta på. Och sen sen la sig lugnet. Varje gång jag kommer hit känner jag samma känsla av att komma hem. Att det egentligen är så här jag skulle vilja bo. Det är inget alternativ nu, med tanke på omöjlig pendling och bristande kontaktnät. Men jag bara älskar att vara här!

Det var helt fantastiskt att få sitta på en altan en hel kväll (som nu för tiden slutar vid 20) tillsammans med gamla vänner, äta god mat och prata på, samtidigt som våra ungar springer och leker. 

Sen har de dessutom byggt ett eget (och otroligt fint) vindskydd på tomten! Här inne ligger jag nu och skriver. Det är så mysigt att jag inte ens ska ge mig på att beskriva det. Vi ligger på 12 cm tjocka madrasser. Utanför myggnätet surrar det av små flygfän och här innanför hörs den prasslande godispåsen och ett barns djupa andetag.

Det blir nog lite tungt att cykla vidare imorgon, faktiskt (ja, inte fysiskt då alltså, för nu är i alla fall batteriet fulladdat). Det blir till en campingplats i Sjöbo, ca 45 km härifrån. Sista camping-natten och sen är det bara stopp hemma hos goda vänner resten av veckan!