torsdag 6 oktober 2011

Stadspromenad

När man jobbar med hundarna på SOS börjar man när solen går upp på morgonen och slutar när solen går ner. På morgonen blir det frukost och morgonpromenader. Under dagen ska det städas i hundgårdarna och alla hundgrupper ska få komma in och busa i den stora lekhagen. På kvällen får hundarna kvällsmat och sedan ska alla få gå kvällsrunda. Utöver detta ska hundarna borstas, badas och en del ska medicineras.

På siestan, som varar mellan 13 och 17 är man dock "ledig". Självklart passar man då på att leka, kela och gå långpromenader med hundarna. Idag bestämde Sofia och jag oss för att gå en "stadspromenad" med Vicky, Shakira och Vilse. Stadspromenad var det ju inte riktigt, men vi gick från ödemarken in till byn, för att använda en restaurangs trådlösa internet. Och för att hundarna skulle få en lång stimulerande promenad såklart.

Vi var lite oroliga över hur Vicky och Shakira skulle hantera trafiken. Vi gick ca två km på den smala vägrenen, på en ganska hårt trafikerad landsväg. Men det visade sig att vi enbart skulle bli imponerade av dessa tjejer, som sket totalt i bilar, lastbilar, motorcyklar och racercyklar.

Shakira fick ta med sig en alldeles ny leksak, som Sofia hade fått tag i under sin tiggarrunda genom Växjö och sedan tagit med hit till Spanien. Shakira säger stort tack till Tassar & Morrhår, som donerat denna fina snögubbe. Den var mycket populär!

Väl framme på uteserveringen tittade folk på oss som att vi var lite knäppa i huvudet, när vi satt och busade och kelade med våra älsklingar (framför allt när vi lät dem pussa oss i ansiktet).

Finaste kelgrisen Vicky. Lyckan den som får adoptera henne!

"Okej, jag har ögonkontakt med snögubben nu! Får jag den då?!"

Är man riktigt gullig så får man godis (båda lyckades med detta moment).

"Snälla, sätt ner vattenskålen! Vi lovar att vi varken ska bada i den eller försöka äta upp den igen..."

Mycket kärlek runt bordet.

Bebis-Kira (11 månader) och farbror Vilse (4 år).

Trådlöst internet och tre underbara hundar. Lyckan är fulländad!

Så himla stolta jag och Sofia var över "våra" hundar. :) Vi gick ca 7 km och på vägen passerade vi, förutom en massa trafik, kanske 10 trädgårdar med en massa skällande hundar på andra sidan stängslet, samt två lösa hundar som sprang skällande efter oss. Våra tre sa inte ett ljud på hela vägen och gick bara lugnt förbi alla de gapande hundarna. Duktiga och förståndiga!

Gissa om de var trötta och nöjda efter denna promenad! :) Det var vi också.

6 kommentarer:

  1. KUL du har ,-) Skulle själv gilla att jobba på ett hundcenter!
    Och vilken lyckad tur till byn! Va duktiga dom var båda två hundarna som inte var vana vid sånt! Imponerande ,-)
    Ha det fint! Hälsn Eva ,-)

    SvaraRadera
  2. Hej Matilda! Var det inte du som skulle njuta av sol o bad de sista dagarna? :-) Men du valde rätt - skulle gjort samma val själv - vilken rolig erfarenhet och ännu fler trevliga minnen in i det sista... Ville passa på att önska dig en trevlig och problemfri resa hem - det blir säkert jättekonstigt att återgå till vardagen! Hoppas du förser oss med lite mer trevlig läsning innan du avslutar resan för gott o tack för att du delat med dig allt så frikostigt, det var lika spännande för oss att följa dig! Hälsningar Martina/MarMilS

    SvaraRadera
  3. Hoppas ALLT gick bra! Och att du glad och nöjd är hemma igen! ,-)
    Hälsn Eva ,-)

    SvaraRadera
  4. Hej Matilda!

    Det var jag som träffade dig i djuraffären idag. Jag är ledsen, men jag lyckas inte hitta namnet på hundrasen, inte heller länken till kenneln. Skulle du vela skicka det till min mailadress?
    Sarasinbox@hotmail.com

    Tack på förhand
    Härlig blog du hade!
    Sara

    SvaraRadera
  5. Hej Sara!

    Absolut, jag mailar. Men jag kan skriva det här också. Rasen heter podengo portugues liso/pequeno och Vilse (Faidros Tancos) kommer från Kennel Faidros.

    /Matilda

    SvaraRadera
  6. Hejsan!
    Hittade din blogg genom tidningen Hundsport, vilken resa! Grymt bra jobbat! Jag var själv ute på en cykeltur med min hund (en bouvier des flandres tik, Vega heter hon) i höstas. Dock inte lika lång som din, jag cyklade från Lofoten till Jämtland. Vår "riktiga" långtur börjar i februari, men då ska jag börja med att skida den svenska fjällkedjan, tillsammans med henne, innan vi fortsätter turen med att cykla resten av den svenska gränsen.
    Tack för fin läsning! Ha det bra, hoppas ni snart får chansen att bege er ut på tur igen!
    /Lina

    SvaraRadera