torsdag 13 oktober 2011

Hej igen!

Sorry vänner! Jag vet att ni har fått vänta länge på den här uppdateringen. Och jag skäms lite för det. ;) Så pass att jag känner att jag måste få förklara mig. 

Bortförklaring 1. Fattar ni hur osugen man kan bli på att blogga ibland? Speciellt när man varit borta i flera månader och sen helt plötsligt hamnar mitt i det gamla livet igen, med familj, vänner och fritidsaktiviteter. Det är verkligen överväldigande att byta livsstil såhär, på bara några timmar, vilket har gjort mig lite trött och förvirrad.

Bortförklaring 2. Ju längre tiden går, ju mer press man känner för att prestera något, ju svårare blir det att ta tag i det. Och ju mindre flödar kreativiteten. Ja, ni vet säkert precis hur jag menar.

Bortförklaring 3. Varför min laptop och min kompis trädlösa nätverk inte gör någon som helst antydan till att vilja samarbeta med varandra, är det ingen som kan svara på. Jag bor alltså i huvudsak hemma hos en kompis och där fungerar "bara" Internet på hans dator, hans surfplatta och våra båda mobiltelefoner, men alltså inte på min dator. Jag har ju alla bilder på datorn och det blir ganska tråkiga inlägg utan dem, så då har jag skjutit fram det tills nu när jag sovit hos mina föräldrar.

Bortförklaring 4. Idag gick jag upp jättetidigt för att cykla till blodcentralen och ge blod. Sen skulle jag cykla hem till föräldrarna igen och ägna hela dagen åt att gå igenom bilder, sortera upp bilder, förminska bilder och skriva texter så att jag äntligen kunde uppdatera allt på en gång. Men tydligen sjunker hemoglobinvärdet i blodet när man tränar mycket. Och eftersom jag tydligen ätit järnfattig kost under sommaren (trots mina tappra försök att få med hela kostcirkeln) och då samtidigt cyklat flera mil om dagen, låg nu mitt värde på 124 och inte på 136-139 som det tidigare gjort. Hur som helst, efter ytterligare ett test visade det 125, vilket är miniminivån för att få ge blod, så det blev av ändå. Ni som är mer insatta i ämnet "blod" än jag kanske kan svara på om det är på grund av detta dåliga värde som jag nu har mått riktigt illa hela dagen, varit yr och haft ont i huvudet. Inget maratonbloggande blev det alltså tidigare idag heller.

Jag har haft lite ångest över att jag eventuellt tappat en del läsare nu, när folk kanske tror att jag helt enkelt lagt ner bloggandet. Men eftersom du nu läser det här tillhör du en av dem som tappert hållit ut och återkommit till bloggen trots att det gått över en vecka sen sist. Det gör mig väldigt glad!

Tänk att det räckte att bara gå in på bloggen och skriva de första raderna, för att viljan, suget och glädjen skulle komma tillbaka...

Nu kör vi! :)

5 kommentarer:

  1. Men oj då.

    Ja, blogga är ju lämpligast att göra när man har tid & lust, och för att man känner att man har något att skriva. Inte för att man känner krav på sig att "andra vill läsa". Visst kan man tappa läsare om det blir uppehåll då och då, men att behålla just dessa läsare tänker jag mig blir mer påfrestande och besvärligt för en själv, än positivt och glädjande att ha som läsare. Således bloggar man så mycket man nu själv har lust med, de som följer bloggen gör det, och de som lämnar får man försöka strunta i... :-)

    Själv trodde jag faktiskt att bloggen skulle ta slut nu när du kom hem. Den började väl när du cyklade iväg och titeln på sidan "Vilse i Europa" är ju också förknippat med resan. DOCK har jag ju inte fått svar på några av mina frågor än ;-) och det hoppades jag väl att du skulle leverera innan bloggen tog slut. Fast någon brådska är det väl inte, så du behöver inte känna någon stress eller press över det nu.

    Men bloggen kommer alltså fortsätta då eller? Vad skriver du om isåfall? Jag har väl följt bloggen för att jag tyckt cykelresan var spännande och intressant att följa. Kan nog vara fler sådana läsare ute på nätet, som du inte känner annars. Fortsätter du blogga hemma i vardagen igen blir ju innehållet på bloggen något annat, och tyvärr får jag väl säga att "saker som händer i vardagen" intresserar nog mest dina vänner & bekanta som du också träffar i vardagen. För övrigt löst folk ute på nätet har ju en cykelresa runt Europa klart större dragningskraft. Men för att återgå till det jag började med, att driva en blogg för läsarnas skull snarare än en själv håller (väl) inte i längden. Möjligen kan man ha det upplägget om man tjänar pengar på bloggen.

    SvaraRadera
  2. Hej! Jag har nyfiket kikat in, för att se om det skulle finnas en ny blogg ,-)
    Kul att höra att du är hemma ordentligt!
    Förstår att det är mycket just nu, så ta det lugnt! Inte behöver du bortförklara dig ,-))
    Tycker det är kul att du tänker fortsäta blogga ,-)
    En sak jag undrar över, blir Shakira kvar eller kommer hon till Vilse o dig!?
    Privat fråga ,så svara bara om du vill.
    Ta`t lugnt nu, ta hand om dig,njut, förstår att det är många att träffa ,-)
    Ha det bra! Hälsn Eva
    Har du tänkt på att skriva en bok om resan? Som jag skrev på kortet du fick? ,-)

    SvaraRadera
  3. Marcus, här skrev jag om mina framtida bloggplaner: http://matildaholger.blogspot.com/2011/09/fodelsedagen-och-det-officiella.html

    Jag ska alltså skriva klart om den här resan (kanske 10 inlägg till) och sen börja som smått på en annan blogg, som i princip bara kommer att handla om mina hundar, om vår vardag och våra äventyr ihop. Jag hoppas alltså få med mig en del av de hundintresserade läsarna dit. ;)

    SvaraRadera
  4. Hej Eva!

    Jag tror inte att det blir en bok tyvärr. Jag har så mycket annat på gång i livet nu och tror inte att jag hade haft ro att sitta ner och skriva på ett så stort projekt.

    Det andra som du undrar över får du svar på tids nog. ;)

    SvaraRadera
  5. Oups, de kommande bloggplanerna inbakade i ett annat inlägg för några veckor sedan hade uppenbarligen inte fastnat ordentligt i mitt minne, fast jag känner igen det nu när jag läser igen.

    Klistrar in här nedan om någon mer behöver fräscha upp minnet. Fast det kommer kanske tydligare & uppdaterade besked från Matilda själv senare.

    "Självklart kommer jag att skriva i bloggen hela resan ut (en till två veckor till) och kanske även lägga ut en del inlägg efter att jag kommit tillbaka till Sverige. Jag har ju tusentals bilder på datorn och hur mycket minnen som helst, som kan bli till berättelser även efter resans slut.

    Sen när jag skrivit färdigt om resan ska jag börja skriva i en annan blogg (Tassar och hjul) som kommer att handla om mig, mina hundar, våra träningsstunder och våra äventyr på cykel och inlines. Hoppas att jag får med mig några av er läsare dit. Det är så kul att skriva när man vet att folk läser!"

    SvaraRadera